Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hem i Hörneå, H-i-H
Artikelserien H-i-H (Hem i Hörneå) är både ny och gammal. Sidan tillkom för att damma av gamla fotografier av hus och miljöer. Bakgrunden var att tillmötesgå de frågor som av och till ställs redaktionen, om just olika miljöer och hus som finns dokumenterade i bygden. Är man ”nyinflyttad”, för 1 år eller 50 år sedan, har man måttlig behållning av att se gamla svartvita bilder av personer man saknar anknytning till. Har man däremot köpt ett äldre hus i det glada Hörneå, eller Hörnefors, så väcks intresset att höra mer om dess historia. Men, för att inte helt damma igen så ska sidan även inkludera dagens hus och miljöer. Ambitionen är att blanda gammalt och nytt.
Algot fotade en hel del hus och miljöer, med och utan personer i bild. Inledningsvis ska vi här göra en inventering med enskilda artiklar och bilder på några hus och personer som kan ha bott där.
För den historiska förankringen tar vi hjälp av boken ”Svenska gods och gårdar”. Detta var en omfattande bokserie som gavs ut på 1930 och 40-talet. Förlaget hette just ”Svenska Gods och Gårdar” och fanns i Uddevalla, men tydligen anlitade man lokala medarbetare runt om i landet. Boken där Hörneå förekommer gavs ut 1942, och angav - Västerbottens län (södra); Degerfors, Nordmalings och Bjurholms, Umeå domsagas samt delar av Nysätra tingslag. Dessvärre saknar skribenten denna bok. Istället återfinns boken hos en, och säkert flera, Hörneåbor. Skribenten lyckades fotokopiera sidorna om Hörneå då boken studerades för 20 år sedan, och dessa sidor ger idag intressant läsning då man nu studerar Algots fotografier.
Skribentens gård återfinns i samma bok. Tydligen betalade farfadern Rickard Engström den summa som de kringresande journalisterna krävde för att gården skulle bokföras. Däremot verkar han ej ha köpt boken, kanske av den enkla anledningen att han dog 1943. När man söker information om dessa böcker öppnas intressanta detaljer. Det sägs att dessa ”kringresande journalister” var lite skumma av sig. Det brände av några blixtar utanför husknuten för att husägaren skulle komma ut och fundera vad som stod på. Däremot hade man inte laddat film i kameran eftersom filmen var dyr. Om husägaren skrev på kontraktet laddades kameran och man dokumenterade gården. Sedan krävdes man på pengar för att köpa boken, dessutom. Om detta kan läsas på nätet. Trots dessa ”hästhandlarfasoner” är ju bokserien intressant. Enskilda böcker lär idag betingar ett ganska stort värde, sägs det.
Bild: Algot Engströms alldeles egen version av ”Hörneås Gods och Gårdar”, även om ”gods” kanske mest handlar om styckegods och annat skrot som lever kvar idag.
Gunnar Engström
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se